En ny rapport från Myndigheten för kulturanalys visar att studieförbundens kulturella verksamhet har minskat radikalt sedan 2019. Rapporten tydliggör läget för en central men ofta underskattad del av Sveriges musikliv. För den regionala musiken bekräftar analysen det som länge varit uppenbart i praktiken: studieförbunden utgör en bärande infrastruktur för musiklivet, särskilt utanför de större städerna.
Musik är den enskilt största verksamhetsgrenen inom studieförbunden, både sett till omfattning och deltagande. Det handlar inte enbart om volym, utan om funktion. Studieförbunden möjliggör ett kontinuerligt musikskapande över hela landet, i replokaler, studiecirklar, konserter och arrangemang, och fungerar därmed som en grundläggande plattform för både utövande och publikmöten. Detta gäller i synnerhet i mindre kommuner och glesare regioner, där alternativa strukturer ofta saknas.
För den regionala musiksektorn innebär detta att studieförbunden spelar flera avgörande roller samtidigt. De fungerar som inkubatorer för nya musiker och ensembler, som lokala arrangörer och som en första kontaktyta mellan publik och levande musik. I många fall är de också en förutsättning för att ett lokalt musikliv överhuvudtaget ska kunna existera. Det professionella musiklivet, som vi företräder, är i sin tur beroende av denna bredd och återväxt.
Rapporten pekar också på den ojämna geografiska fördelningen av kulturutbudet i Sverige och hur studieförbunden bidrar till att utjämna dessa skillnader. Detta är av stor betydelse i relation till de nationella kulturpolitiska målen om tillgänglighet och delaktighet i hela landet. Det är oroande att stora delar av den regionala kulturinfrastrukturen i praktiken vilar på dessa aktörer vars långsiktiga villkor håller på att monteras ned.
Detta synliggör en sårbarhet. I regioner där få aktörer bär ett stort kulturansvar får förändringar i studieförbundens förutsättningar direkta konsekvenser för det lokala musiklivet. Det gäller såväl möjligheter till eget skapande som tillgången till konserter och kulturella mötesplatser.
Mot denna bakgrund vill Regional Musik i Sverige understryka behovet av att se studieförbunden som en integrerad del av det samlade musikpolitiska ekosystemet. En hållbar utveckling av det regionala musiklivet förutsätter ett nära samspel mellan offentligt finansierade institutioner, fria aktörer och folkbildningen. Det kräver också en långsiktig och samordnad politik där dessa olika delar erkänns för sina respektive roller.
Sammanfattningsvis bekräftar rapporten att studieförbunden inte enbart kompletterar den regionala musikverksamheten, de är i många fall en förutsättning för den. Detta bör få tydligare genomslag i såväl analys som prioriteringar inom kulturpolitiken.
Max Låke, verksamhetsledare
Regional Musik i Sverige
max.lake@regionalmusikisverige.se
+46 (0) 730-384159