Gotlänning och sexbarnspappa med synnerligen eklektisk musiksmak.
En gång folkmusiker, fiolpedagog och musiklärare i klass i bl a Fårösundsskolan. Därefter producent och avdelningschef barn & unga på Rikskonserter. Sedan generalsekreterare för Jeunesses Musicales International i Bryssel 1994-2008. Sedan chef för Music Crossroads i Barcelona 2009-2012, med Afrika som arbetsfält. Numera direktör för GotlandsMusiken 2012 -, ordförande i MusikChefsKollegiet, adjungerad i RMS-styrelsen och styrelseledamot i Svensk Scenkonst.
Efter många år i utlandet kan jag bara konstatera att Sverige har ett unikt system för den regionala professionella musiken. I vissa länder har man byggt konserthus i snart sagt varje stad med självaktning, men har sedan inte råd med det musikaliska innehållet. Medan den svenska modellen, med regionala medel som matchas med statliga anslag, framförallt syftar till musikaliskt innehåll med såväl offentliga konserter som ”community music”, och skapar regionala ekosystem med institutioner, frilansmusiker, arrangörer, amatörer och unga utövare för publikgrupper i alla åldrar. Vad som kanske känns lite tråkigt är att många politiker och beslutsfattare missförstår institutionens roll och betydelse för det lokala kulturlivet – vi utgör ju den musikaliska järnvägen genom hela vårt land!